Sommaren varit härlig. Jag har umgåts med mina allra finaste vänner, lärt känna nya kompisar, jobbat och allt det dära. Men så kommer det till den dagen som jag fruktat mest av alla, den dagen då man måste säga hejdå till tjejerna och inse att det inte kommer bli som förr. Normalt sett är förändring en bra sak för jag är inte den som vill ha min tillvaro likadan under hela livet. Men jag har aldrig haft så många underbara vänner som jag har nu, och så åker jag iväg ! Är jag rent dum i huvudet eller ? Just nu känns det inte verkligt, kan inte förstå att jag inte kommer träffa Bianca, Frida, Johanna och Emelie varje dag. Fattar inte att det inte kommer bli så många besök på espresso house och prata ut med Philip och Martin. Fattar inte att allt kommer förändras. allt.
Men å andra sidan är det bara två månader tills jag får se deras ansikten igen och jag vet redan att jag kommer räkna detta året till en av de bästa i mitt liv. Såå Scandinavian School of Brussels, here I come!

Till råge på allt kan jag meddela att jag fått körtelfeber..great. Timingen måste nog vara den bästa ever. Känner verkligen att jag har Gud med mig, till 100 %. Men jag får göra det bästa av situationen, förhoppningsvis kan man kanske komma lindrigt undan. Har ju inte kunnat äta på 3 dagar och ni anar inte hur mycket jag längtar tills det inte känns som jag har en gummianka i halsen och kan fungera normalt.

so long!

älskar er över allt annat. ses snart <3